En tanke, två stick

 Har ni någonsin haft den där känslan, den där tanken, av att ni skulle vilja göra något speciellt? Ni tänker den lite då och då. Frekvensen av dess återkommande ökar i takt med ert mod och er vilja att faktiskt få det gjort. Jag hoppas att ni haft den känslan i alla fall en gång.

Jag har haft den känslan under ett par månader. Vet inte riktigt varför, men jag fick en fix idé av att vilja pierca båda näsvingarna. Inget konstigt med det, då jag faktiskt jobbar med det, men det är inget jag tänkt under gångna år.
Känslan av att vilja göra det växte sig så sakteligen starkare varje gång den överrumplade mig och i fredags kände jag att det fick vara dags.

På lunchen nämnde jag för min kollega att han kanske skulle få pierca mig och han backade inte för det, så efter stängning när allt arbetsrelaterad var avklarat satte jag mig på britsen. Nästan direkt blev jag trött och gäspade, ett säkert tecken på att jag blir lite pirrig i magen men det vägen. Konstigt kan ju tyckas, att jag blir nervös som sticker hål i folk varje dag men jag är inte mer än människa. Det ska vara så tycker jag. Känslan efteråt blir så mycket ljuvare då.

Det kändes mer än jag trodde att det skulle göra, men det härliga med just piercing är att efteråt så kändes det i ngenting. Ett stick, en halv sekund, färdigt. Kvar är den där känslan av att man vuxit lite grann som person. Ännu en sak övervunnen.
Jag gillar det.



Kommentarer
Postat av: M

Vackert <3

2008-11-25 @ 09:07:37
Postat av: hel

Hmmmm......

2008-11-26 @ 18:26:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
this might turn into something great