Saker och ting börjar gå i rätt ordning nu. Morgonrutinerna strävar, motvilligt, tillbaka till gamla mönster. Disken är tagen. Morgonkaffet uteblir tyvärr på grund av bortglömmandet av införskaffandet av kaffefilter. Tur att man jobbar nära både ett och två caféer så man kan få en liten dos.
När kaffe ändå är på tapeten så läste jag igår att en latte om dagen kan öka ens vikt med elva kilo på ett år. Det är dåliga siffror för en sån som mig, som hellre dricker latte än vanligt kaffe. Fast helst macchiato. Mycket mindre kaffe i ^^
Fast det är nog, som sessan påpekade, nog den feta baristamjölken som gör det. Helst i kombination med att människan rör sig mindre och mindre. Jag försöker ju hålla mig i rörelse. Som en haj.

I lördags var vi i Trollhättan på en kombinerad 35årsfest/invigning av Amigo Ink. Det var riktigt skoj, fast inte lika mycket dagen efter...
Jag och sessan tog tåget dit efter jobbet, kom fram runt halv sex. Då mötte vi upp twinster och gick till hotellet och checkade in. Sedan gick vi till Amigo Ink och småchattade och drack öl. Jag har alltid lite svårt för sådana tillställningar med många främmande människor. Just att ta kontakt med dem och så, det hela känns lite olustigt. Det gick bra i alla fall.
Strax efter sju gick vi ned till Backstage, den lokala rockklubben, som var abonnerad under några timmar för vårt välbefinnande där vi dinerade en mycket angenäm taco/tortillabuffé och mer vätska. Sen runt tio tror jag så släpptes de vanliga döda in för att någon gång efter elva beskåda ett lysande framträdande av Twelvestep. Gur tungt som helst var det! Inte världens största scen, snarare den minsta ever, men det var riktigt bra ljud. Som en massiv vägg av blytungt malande metal. Sjukt bra. Jag och twin bjöd gitarristen på dricka och fick varsin skiva och t-shirt hehe. Kan man ska man pusha för bra saker.

Dagen efter var inte lika rolig. Min mage var i uppror och huvudet fem storlekar för litet för vad som fanns inuti. Det bästa med att bo på hotell ska ju vara hotellfrukosten men i mitt tillstånd fick jag inte åtnjuta så mycket av delikatesserna. Man är inte tjugo längre sägs det ^^
Jag klarade mig i alla fall från att spy, även om det hade kommit som en befrielse hade jag gjort det. Jag skyller allt på alla shots man fick i sig. Brukar inte shota för jag har svårt att ta allt på en gång. Jag kan halva, men det är tydligen inte så coolt, så det var bara att bita ihop. Sedan kom ju den där eviga plåga kallad tequila. Detta helvetes påfund. Någon sa en gång att det betyder dålig sprit och jag köper det. Flera gånger om. Riktigt dålig sprit. Mina dagen-efter-rapar var nästan det värsta för de smackade sprit och shots. I synnerhet tequila minns jag så här i efterhand. Gah. Får rysningar när jag tänker på det.
Shotsen får vänta ett tag nu.


Morgonens skiva: TWELVESTEP - "worst case scenario"