Jag och min underbara och vackra flickvän är sedan igår förlovade! Yiihaaa! Så det så! Och det känns helt sjukt underbart! En helt ny känsla i kroppen, där ett helt nytt lugn och sprittande lycka besitter hela ens kropp.
Det hela känns fortfarande lite overkligt, men vi påminner oss själva och varandra ständigt med våra nya termer fästman och fästmö.
Det får även tilläggas att det är helt nytt i mitt sinne då jag aldrig tidigare ansett mig själv någonsin vilja gifta mig. Så speciellt är det här. Ni behöver inte vara oroliga, det kommer inte att hållas i någon kyrka, med Guds tillåtelse eller något sånt. Ärligt talat så skiter vi i vad Han eller Hon tycker. Vi är gudar i vår egen värld.
Det är på riktigt. WEEE!