Är det inte helt underbart att vi, människan, kontinuerligt envisas med att deevolutionisera oss själva både som art och som samhälle/civilisation. Vi håller gradvis på att fördumma, försvaga och onyttiggöra oss som individer.
Såg en liten debatt om huruvida kunskap och teoretiska kunskaper i synnerhet håller på att bli som bortglömt i dagens ungdom. Ingen vill lära sig speciellt mycket för det anses inte ligga någon vikt i det. Varför ska man kunna matematik när man ska bli rock/popstjärna? Varför måste jag lära mig grammatik och naturkunskap när jag kommer tjäna miljoner som skådespelare?

Ett praktexempel som de tog upp i debatten kom från en lärare på en svensk skola. De skulle ha något slags test i engelska kunskaper varpå en elev säger att hon inte kan vara med, för hon ska faktiskt pierca tungan.
Jag fick så sjukt ont i hakan när den slog i golvet. Är folk verkligen så här dumma? Ja, kommer svaret snabbt från bakhuvudet. Alla tecken finns runt omkring oss. Vi bara blundar för dem. När jag gick i skolan och ville pierca mig, ja då gjorde man det EFTER skolan. Det ska inte hymlas med att jag tyckte väldigt ofta att skolan var ett nödvändigt ont, något man kanske ångrar lite i dag, men skolungdomar av idag ser inte ens skolan som en plats att vara på.

Som arbetande piercare är det jätteroligt att intresset för piercing och liknande fortsätter att växa, men när det blir på bekostnad av något så viktigt och grundläggande som kunskap och utbildning, det är endast sorgligt. Att vi har tillåtit oss själva sjunka så lågt i utvecklingen att skola och lärande är ett andrahandsval, om ens det. Men i dagens samhälle anser ungdomar att det inte behövs.
Vad ska man med skola till när allt man behöver veta går att googla, både i datorn hemma och i mobilen. Det är ett sjukt samhälle där sexåringar har egna mobiler. Ett sjukt samhälle som har tillåtit elever att tappa all respekt för vuxna och i synnerhet lärare. Förlåt, fel av mig. De har aldrig tappat respekten, för de har aldrig lärt sig innebörden av det. Ungdomar har ingen respekt, varken mot sig själva eller någon annan medmänniska.

Berömmelse, vilken som, ger respekt. Kändisar får respekt. Våld ger respekt. Pengar ger respekt. Syns du inte finns du inte.
Motton av idag? Det känns nästan så.

Detta är ännu en kamp där vapnen måste hållas högst. Annars avskriver jag mig arttillhörigheten.

Morgonens skiva: THE ACACIA STRAIN - "...and life is very long"