Det här verkar ju vara en fråga som alla som bloggar måste filosofera och fundera över och vrida och vända på. Själv har jag ingen aning. Fast egentligen har jag det.
Jag har alltid tyckt om att skriva och funnit det bra mycket lättare att uttrycka mig med det skrivna ordet än i tal. Mestadels sångtexter som aldrig blivit till sånger och poesi. Man kan väl, om man vill hårddra det, kalla det för poesi eller dikter alltsammans. En dröm som alltid funnits inom mig är att i någon fas i livet faktiskt få släppa en bok. Vet inte vad för sorts bok, om det blir en skönlitterär eller en poesibok eller en novellsamling, men en bok.
Somliga har i detta liv som högsta önskan att bli kändisar och dricka Cristal och bada i pengar och kela med framavlade hundar och katter, men jag nöjer med att få ge ut en bok. Och jag kommer att göra det.
Visst, vissa tycker säkert att jag inte skiljer mig ett dugg från dessa individer då det faktum att ge ut en bok genererar i en viss form av kändisskap. Men om jag då säger att jag kanske tänkt att ge ut den under pseudonym? Ingen som tänkte på det va? Ibland när jag plitar ned osammanhängande ord på diverse papper jag hittar vart som helst skriver jag ofta ned en pseudonym, i fall att.
"I fall att" vadå? I fall att jag just då, i den sekunden, i den fasen jag befinner mig i just då, tycker att det är en självklarhet att en eventuell bok skall ges ut under just den pseudonymen, så skriver jag ned den. Om inte för annat så kan det ju alltid bli en rolig bikaraktär i en roman om en neddekad kvasipoet. Typ som en biografi om mig, fast ändå inte.

 Men varför detta bloggande? Vissa anser det inte vara som en dagbok då man kan lägga in bilder. Visst kan man väl göra det även om dagboken är IRL. Det är väldigt ambitiöst om inte annat, men det går. Andra anser att man gör det för att få uppmärksamhet. Nån "smart" jävel sa en gång att "syns man inte finns man inte". Det märks alltför väl i dagens samhälle att många anammat denna tankegång i sitt sökande efter berömdhet och kändisskap. Men jag vet inte riktigt om den mallen kan passa in på alla som har en blogg.
Väldigt många lägger in korta inlägg som kanske består av endast en bild på nån hollywood-kändis med nån enkel textrad i form av "nya trendigaste väskan enligt ....(varsågod att lägga in valfri kändis namn)", men jag kan inte tycka att det är ett sökande efter uppmärksamhet.
 Må hända att det är ett sökande efter bekräftelse som driver oss att skriva dessa bloggar. I detta samhälle där det är alltför viktigt att faktiskt vara någon är alla medel tillåtna och med dagens teknik är alla medel även tillgängliga. För visst är det mycket enklare för den lilla osynliga människan att göra sig hörd nu än för 50-60 år sedan. Vem som helst kan ju skriva en blogg och ha egen hemsida, vare sig det är rikemansbarnet från Östermalm i Stockholm, naziskins i Eskilstuna, militanta feministas i Mora eller fanatiska frikyrkor i de småländska skogarna så finns medlen där framför dem.
Med rätt kunskap finns medlen där att användas, utnyttjas och förbrukas. Så länge man har något att säga, för det kommer alltid att tilltala någon, så ska man säga det.
För rätt var det är så är man inte mer.

Kvällens skiva: ARCHITECT - "All is not lost"