Jag är ett stort fan av sådant som inte är som det först verkar. I positiv bemärkning så klart. Läste härom dagen ut Carolina Gynnings bok "Ego Girl" och kände mig imponerad av henne. Hon har en enorm drivkraft i sig och satsar allt efter det hon vill och det är beundransvärt. Att hon sedan träffat på tok för många rtards och kanske fått i sig för mycket kokain, det får stå för henne. Det i sig är också beundransvärt, då hon faktiskt gör detta i och med boken. Hon har gått igenom skit och dödlig snö och kommit ut levande på andra sidan, som en bättre människa, mer i fas med sig själv. All cred åt henne. Hon går sin egen väg och det är en livstil fler borde följa.
 Det roliga i historien är då att jag tittade bort från datorn mot vår hylla över sängen där våra böcker stoltserar med prydliga omslag och då slog det mig. Om någon utomstående såg den hyllan skulle ingen gissa sig till att personen som läste fröken Gynnings bok faktiskt var jag. De skulle nog satsa sina pengar på att min kvällslektyr var herr Browns "Angels and demons" några centimeter längre åt höger på hyllan, men det är faktiskt min älskling som huserar inom de pärmarna. Allt är inte alltid som det först verkar. Jag gillar det.


Morgonens skiva: UNEARTH - "The Oncoming Storm"