Har kommit på mig själv med att vara en slav. En slav under min egen mobil. Jag har den alltid till hands så jag kan svara eller messa. På jobbet är det så klart inte så poppis att svara om det ringer, så det gör jag ju inte. Jag är inte manisk. Men jag tittar på den kanske var femte eller tioende minut för att se om jag kanske fått svar på ett sms.
Det är ett minst sagt störande problem för jag blir irriterad på folk som dröjer med att svara fast det verkligen inte är deras fel. Verkligen inte. Endast mitt. Min svaghet. Trodde inte att jag skulle falla för det moderna aset till samhälle och dess stressdemoner. Det får en att undra om det inte var bättre förr. För den enskilda individen.
Jag vet ju med mig att det är bra mycket bättre nu än förr. Skulle till exempel en olycka vara framme så har man sin lilla ficktelegraf väl till hands. VI kanske kan kalla det för ett nödvändigt ont. Som pengar.
Missförstå mig rätt, jag tycker mobiltelefonen är en grym uppfinning, men allt som är bra uppfinningar kanske är mindre bra för det mänskliga psyket. Det är nog tveklöst fler som går in i väggen eller blir psykiskt nedbrutna i dagens samhälle än på stenåldern.

Jag tror att stress är en stor faktor (läs bov) i frågan. Människan stressar på tok för mycket för att det skall vara hälsosamt och funktionellt. Förr eller senare är flertalet av oss dömda att gå in i väggen. Folk försöker packa in så mycket som möjligt i en redan alltför fullspäckad och inrutad vardag. Inte nog med att man ska ha ett arbete, självklart välbetalt och flashigt, på fritiden ska man även klämma in så mycket aktiviteter som möjligt.
Gymma måste man, annars kan man ju inte dra till sig det motsatta könet, om man nu är lagd åt det hållet. Sen ska det vara yoga, poweryoga, konstnärskurser och bröstförstoring, blogging och facebook. Har man sen oturen att ha skaffat familj ska man klämma in lite tid till att umgås med dem också, innan man drar ut på kändiskrogen med tjejgänget eller åker till golfrundan med stureplansklubben. My god, när faen ska man andas egentligen? När ska man ha en stund bara för sig själv?
Jag brukar säga till mina kunder, om de är lite nervösa, att inte glömma bort att andas. Gör man inte det tenderar man att spänna sig för mycket och då gör allt lite ondare.
Så glöm inte bort att andas, och ta en paus, annars kommer livet att göra onödigt ont. Man kan stänga av mobilen ibland. Världen kommer inte att stanna för det. Fast det är väl just det som folk fruktar?


Morgonens skiva: PEACHES - "The teaches of peaches"