Min hjärna har tagit semester gällande att skriva. Så mycket finns det där inne som vill komma ut på "papper" men ingenting flödar genom fingerspetsarna via tangenterna och upp på skärmen. Redan nu när jag skriver om att inte skriva får jag kämpa för att få fram rätt ord så att det ska låta någorlunda vettigt.
Visst, det är lustigt att skriva om att inte kunna skriva, men vi får väl helt enkelt se det som en terapi-session. Att erövra sina rädslor. Inte för att jag är speciellt rädd för att inte kunna skriva, mer det att jag avskyr att ha så mycket inombords men att inte kunna få ut det och att kunna få ut det på rätt sätt. Som när Buffy "förlorar" sina krafter för att kunna bevisa att hon faktiskt kan bekämpa ondskan, att hon är the slayer. För er som inte vet vad jag pratar om, buhuu. Tråkigt värre.

Ska gå till jobbet nu. Fortsättning följer om detta fruktansvärda tillstånd.


Morgonens skiva: LILY ALLEN - Alright still"