Fredagsfrisyr
Så var man då korthårig igen. Jag klarade inte det längre. Det blev för mycket arbete med det hela och det enda som biter på mitt hår, för att man ska kunna känna sig någorlunda nöjd med det, är vax som aldrig någonsin går ur när man tvättar det. Känns så där att sova i det när hela kudden blir insmord i det. Blä.
Men men, kände igår att det faktiskt var dags och det är riktigt skönt att ha det kort igen. Inget bassel på morgonen, inga "mössfrisyrer", bara helt enkelt så skönt. Det blev inte helrakat i alla fall, sparade några millimeter. Men skägget rör jag inte!
Känns riktigt skönt att det är fredag. Ska på en liten kombinerad förfest och födelsedag ikväll och det är blandade känslor kring det evenemanget. Det är en gammal skolkamrat som fyller år och det är mig veterligen den enda personen jag känner som kommer att vara där. Det känns sådär, för jag kan bli lite obekväm i situationer där jag inte känner folk. Har lite svårt att bara börja prata med folk rätt upp och ner, socialt handikappad kanske. Det är ju en sak på jobbet, men då är folk där för att de vill prata med mig. Usch får lite ont i magen av det hela. Kanske bara ska stanna hemma med mig själv istället. Sessan ska iofs på afterwork, så det kanske är lika gott att gå. Kan jag perforera mig själv kan jag väl socialisera med komplett främmande entiteter.
Det är ändå deras förlust om de inte vill prata med mig.
Morgonens skiva: RED SPAROWES - "At the soundless dawn"
Men men, kände igår att det faktiskt var dags och det är riktigt skönt att ha det kort igen. Inget bassel på morgonen, inga "mössfrisyrer", bara helt enkelt så skönt. Det blev inte helrakat i alla fall, sparade några millimeter. Men skägget rör jag inte!
Känns riktigt skönt att det är fredag. Ska på en liten kombinerad förfest och födelsedag ikväll och det är blandade känslor kring det evenemanget. Det är en gammal skolkamrat som fyller år och det är mig veterligen den enda personen jag känner som kommer att vara där. Det känns sådär, för jag kan bli lite obekväm i situationer där jag inte känner folk. Har lite svårt att bara börja prata med folk rätt upp och ner, socialt handikappad kanske. Det är ju en sak på jobbet, men då är folk där för att de vill prata med mig. Usch får lite ont i magen av det hela. Kanske bara ska stanna hemma med mig själv istället. Sessan ska iofs på afterwork, så det kanske är lika gott att gå. Kan jag perforera mig själv kan jag väl socialisera med komplett främmande entiteter.
Det är ändå deras förlust om de inte vill prata med mig.
Morgonens skiva: RED SPAROWES - "At the soundless dawn"
Kommentarer
Postat av: Anonym
så snygg ^^
Trackback
