Helgens eskepader blev överlevda med en vinst av ny färg på våra redan vackra kroppar.
Efter vad vi tyckte var en god start på lördagsmorgonen, höll vi på att komma för sent till tåget. Vi skyller allt på dr Phil. Hrm.
Väl framme i Trollhättan mötte vi upp med Babyface AKA The Fuckin King AKA min bror och Maradona AKA Mardo (arr. av TattooMeltdown i Trollh.) för lite fettig frukost på Max. Man måste ha fett i sig om man ska ligga under nålen i några timmar.
Efter det så var det då dags att känna smärtan och jag fick äran att börja. Sessan var först senast så det var väl inte mer än rätt. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte kändes, för det gjorde det verkligen, men det var helt klart överkomligt. Visst finns det vissa punkter som känns mer än andra, men det som inte dödar det härdar. Det mantrat gick frekvent i mitt huvud stundtals.

 Jag satt väl i kanske 3 timmar innan vi kände att vi var klara för den här gången. Det är fortfarande väldigt många timmar kvar på detta blivande mästerverk. Det mesta kommer att byggas upp och bestå av endast färger. När så sker kommer historien att kunna följas här.
Det gjorde ont. Men det är så värt det.

 Sessan var helt klart hårdast i helgen. Samtliga närvarande kan intyga historien. På fredagen hade min bror tatuerat Mardo, även där på bröstet, och Mardo tyckte det var himla orättvist att hon skulle vara tuffast av oss alla.
Hon var hård, helt klart. Väldigt sällan hon rörde endast en liten liten min och aldrig hörde man ens en svordom eller ett aj. Jag gnällde stundtals, men jag är lite mesig av mig.
 Det riktigt grymma med sessans tatuering är att hon valde att gå BIG. Hela utsidan av låret för att vara mer exakt. Och den kommer att bli så sjukt snygg när de får den klar. Något som jag tror att alla kan hålla med om, för alla ville ha en egen sådan. Nu har de kört upp alla linjer och börjat med lite skuggning, sen ska den fyllas med färg, färg och åter färg.

 Jag har sagt det förut och jag säger det gladeligen igen: min bror är grym! Jag vet att jag är partisk, men lite koll har man ju och han är tveklöst en av de bästa i Sverige. Du kanske tycker det är pinsamt när du läser detta, men jag bjuder på det bror.
 
För er som vill se mer om vad min bror kan åstadkomma, kan titta in på Evil Eye på Söder i Stockholm eller på deras MySpace-sida.

Han kommer även att infinna sig på TattooMeltdown i Trollhättan nästa år, igen, som Mardo anordnar. En av Sveriges mysigaste och trevligaste tatueringsmässor i min mening.

Morgonens skiva: EMBRACE THE END - "counting hallways to the left"